Spillkråkans budskap

Jag fick ett budskap igår. Fortsätt framåt! Jag hade precis kämpat mig uppför en lång, arbetsam backe i skidspåret. Givetvis stannade jag till för att bertakta den vackra utsikten över fjärden och bergen. Så sakteliga satte jag fart igen. Innan jag riktigt kommit igång, sjöng den för mig.... (På Wildlife kan ni höra dess läten)

Regnfågelns flykt Spillkråkan flög jämte mig och gjorde sitt varningsläte. Det som min farmor berättat att den tar till innan det ska regna. Regnfågeln, kallade hon den. Den sade mig, att nu är uppförsbacken slut, var vaksam, men fortsätt framåt. Den flög fram, mycket målinriktat, till en stolpe mitt på hygget. en god plats att bygga på på...Men kanske tänker den bara locka till sig en partner, tänkte jag. För ofta sätter sig spillkråkan och pickar på en sådandär plåt som kan sitta högst upp på telestolpar och dylikt. Den satte sig på stolpen, men se...den hade mer att berätta för mig. Den stack in huvudet. Redan fanns där en boplats. Regnfågeln tittade åt mitt håll och hoppade sedan bekvämt in i sin byfunna boplats.
Där kommer jag att fortsätta åka förbi, i maj lägger fågeln sina ägg, ca 6 st och sedan kan jag följa ungarnas och parets utveckling. Kanske den tittar tillbaka på mig, och berättar om något viktigt den upptäckt om livet fler gånger. Tack, snälla spillkråka!

Spillkråkan och Dryaden
Tallen, är ju som ni vet "mitt" träd. Spillkråkan bygger ofta sitt bo i en tall. Ibland också asp. Jag har vistats mycket i skogen under mina dagar. Ofta brukar det komma en spillkråka förbi, eller så ahr jag haft förmånen att följa en kull ungar under mina år som plantsättare. Dessutom är jag uppvuxen på en tallmo. Så spillkråkan har alltid funnits i min närhet.

Regnfågelns latinskt namn är Cryocopus martius - vilket betyder ungefär, ”Den som träget arbetar med träd”, samt namnet på en helig fågel i Rom som var tillägnad krigsguden Mars. Spillkråkan vet alltså en hel del om att kämpa, och det gör jag. Men den vet också en hel del om att leva och om att sköta om och arbeta med träd.

Tacksamhet och givmildhet är värden jag håller högt. Kring detta finns en sägen om spillkråkan. Vår Herre bad om bröd i en torparstuga, men vägrades detta av torparhustrun, som hetter Gertrud. Till straff förvandlades hon då till en fågel, som måste söka sin föda mellan barken och trädet och endast dricka vid regnväder. Hon flög ut genom skorstenen, och endast hennes hjässa förblev röd – kvinnan hade burit en röd hätta.

(Bilderna är "lånta fjädrar", men bara tillfälligtvis. Jag ska ta med kameran och fota min nya vägvisare nu och under våren.)